Det är lugnt i korridorerna på Skolinspektionen idag. Det är i mitten av höstlovsveckan och många är borta på lov med sina barn, berättar Helén Ängmo, när vi ses på myndighetens kontor vid nedre änden av Sveavägen, nästan nere vid Hagaparken, i Stockholm.

Skolinspektionen är en statlig myndighet som råder under regeringen. Kontoret är trevligt, men också lite opersonligt inrett på sitt ”myndighetslika sätt”. I entrén en reception med ett fång blommor, långa korridorer med informationsaffischer om Skolinspektionens arbete på väggarna, och så stora glasfönster som vetter ut mot grävmaskinerna och byggställningarna vid Norrtull.

– Jag är statsvetare i grunden och har arbetat länge inom statsförvaltningen med olika uppgifter, berättar Helén Ängmo småleende när hon får frågan om vägen till sitt nuvarande arbete.

Hon började arbeta på Riksrevisionen och gick sedan över till en tjänst inom Finansdepartementet. Efter en tid fick hon jobb på Statskontoret.

– Därefter började min tid inom utbildningsväsendet, då jag fick blev chef och departementsråd på Utbildningsdepartementet. Efter några år blev jag överdirektör på Skolverket, och där har jag varit i sju år fram tills att det i februari 2016 blev klart med min nya roll på Skolinspektionen.

Någon direkt egen erfarenhet från förskollärar- eller läraryrket har Helén Ängmo inte, däremot kom hon tidigt att intressera sig och engagera sig för utbildningsfrågor. Hon minns tydligt både sin egen och sina barns skolgång och åren inom Utbildningsdepartementet fördjupade hennes intresse.

– Tiden i förskolan och skolan påverkar våra barns framtid så oerhört mycket, det är en jätteviktig plattform. Jag fick verkligen upp ögonen för hur stor roll förskolan och skolan kan spela i ett enskilt barns liv, men också i samhället.

"Det är en fantastisk känsla att se att det vi gör faktiskt gör skillnad." 

På Skolinspektionens hemsida står det bland annat att myndigheten ska verka för att barn och elever får goda förutsättningar för sin utveckling och sitt lärande samt för förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. För att säkerställa att Sveriges förskolor och skolor lever upp till detta åtagande gör Skolinspektionen därför regelbundna tillsynskontroller.

– Jag tycker att våra observationer ger en god bild av den verksamhet vi inspekterar. Under våra besök, som till största delen är föranmälda, intervjuar vi både chefer, anställda och barn. Dessutom är vi med i såväl klassrum som vid lämnings- och hämtningstillfällen, samt vid utevistelser och mattillfällen. Allt sammantaget ger det oss en bra översiktsbild. Ibland kan vi dessutom komma oanmälda.

Även om det inte ligger i Helén Ängmos arbetsuppgifter att själv vara ”ute på fält”, försöker hon ändå att ibland följa med inspektörerna ut på uppdrag. Det är viktigt att se verksamheten med egna ögon menar hon. Dessutom besöker hon regelbundet Skolinspektionens fem olika regionkontor för att se hur arbetet fungerar runt om i landet.

Begreppet undervisning och lärande har skapat debatt på flera håll inom förskolan, något Helén Ängmo känner väl till.

– Det har aldrig varit tal om att göra om förskolan till skola, där barnen slutar att leka och istället sitter i bänkar med läroböcker. Istället ska lärandet anpassas så att det passar in i förskolans uppdrag, vilket handlar om lärande, trygghet och omsorg. Tyvärr tror jag det fortfarande finns ganska mycket myter om att lärande skulle stå i motsats till omsorg, men det är absolut inte fråga om antingen eller.

– Det vi har sett är att det finns stora skillnader i hur olika förskolor tagit till sig uppgiften om utbildning, som står inskriven i skollagen. Vissa förskolor arbetar konsekvent med detta, medan andra inte riktigt greppar uppgiften. Något som leder till väldigt orättvisa villkor.

Just arbete mot orättvisor är något som Helén Ängmo känner starkt för. Hon drivs av ambitionen att alla barn har rätt till en bra skolgång, och upprörs när hon märker att så inte är fallet. Hon beskriver sig själv som nyfiken, och som en person som gillar att leda andra människor och att lära sig nytt.

– Det finns mycket jag uppskattar med mitt arbete. Framförallt att få arbeta med mina hjärtefrågor, och att få vara en del i att kunna förbättra förskolan och skolan. Det är en fantastisk känsla att se att det vi gör faktiskt gör skillnad. Nittio procent av de förskolor och skolor som vi besöker rättar sig efter de påpekanden vi gör – och då har vi ju verkligen gjort skillnad.

– Jag tror att jag kan göra ett bra jobb dels för att jag har lång erfarenhet av att arbeta med utbildningsfrågor, dels tack vare mitt engagemang och att jag är ansvarstagande. Jag vill att det ska bli bra helt enkelt.