01
02
03
04
05

Råd på vägen

Sorg, dödsfall, oro för ett barn – ibland kan man behöva konkreta tips på hur man kan gå vidare i svåra frågor. Här får du också tips på böcker du kan läsa för och med barnen om svåra ämnen.

Möta vuxna med sorg

Kanske möter du föräldrar eller kollegor som har sorg. Det här kan vara bra att tänka på då: 

 

  • Sorg är en normal känslomässig reaktion och inget problem som behöver lösas. Det är okej att vara ledsen när något sorgligt händer. Däremot kan den som sörjer behöva stöd. Ge av din tid. Att finnas till hands och lyssna räcker långt. 
  • Ge stöd istället för tröst och tillåt känslomässiga uttryck och starka sorgreaktioner utan att döma, analysera eller kritisera. Kom inte med intellektuella kommentarer och ge inte goda råd. Var ett hjärta med öron, utan mun. Att krama och hålla om, utan att klappa eller stryka, tillåter känslouttryck och distraherar inte den sörjande från sin sorg.
  • Normala sorgereaktioner kan vara bedövningskänslor, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, sömnförändringar samt stor trötthet och energiförlust. Var och en reagerar olika och sorgereaktionerna kan variera över tid. Jämför inte olika förluster. Respektera vars och ens unika upplevelse. 
  • Sorgereaktioner kan utlösas av olika förluster och förändringar som dödsfall, skilsmässor, separationer, flytt, husdjurs död, förlust av tillit och trygghet.

 
Om du är chef och du har en medarbetare som har sorg kan du tänka på detta:

  • Erbjud gärna professionell hjälp med bearbetning av sorgen, men forcera inte. Ge medarbetaren tid att fatta sitt beslut. Sorgbearbetning kräver egen delaktighet. 
  • Sorg kan orsakas av förluster, men även av förändringar. Det är därför viktigt med kontinuitet efter en större förlust. Undvik större förändringar på arbetsplatsen och i arbetssituationen kort inpå förlusten. 
  • När en medarbetare har drabbats är det oftast lämpligt att ganska omgående informera kollegorna om vad som har hänt. Kom överens med den drabbade om vad som ska kommuniceras.  
  • Informera berörda kollegor samtidigt på en samling. Ofta vill inte den drabbade närvara. Håll det kort. Informera bara om vad som har hänt och besvara eventuella frågor. Hänvisa framtida frågor till ledningen, så att den sörjande slipper besvara samma frågor gång på gång.
  • När någon annan drabbas av en förlust väcker det ofta egna obearbetade sorger till liv och kollegorna till den drabbade kan ha behov av att ventilera tankar och känslor. Även här kan du behöva stanna upp och ge av din tid, samt i vissa fall även erbjuda professionell hjälp.

Källa: sorg.se, Svenska Institutet för Sorgebearbetnings hemsida. Institutet hjälper människor i sorg men utbildar även andra som möter sörjande och anordnar dessutom uppdragsutbildningar åt företag, kommuner och skolor.

Att tänka på när du misstänker att ett barn lever med en förälder som missbrukar
  • Informera föräldrarna om anmälningsplikten redan från början. Personalen har skyldighet att anmäla om de misstänker att barnet far illa och anmälan sker för barnets skull.
  • Berätta för föräldern att det finns hjälp även för dem. 
  • Även om man har en nära kontakt med föräldern kan det vara bra att inte blanda sig i för mycket när man har gjort en orosanmälan. 
  • Visa barnen att det är okej att prata om hur det är hemma och visa att du finns där igen om barnet skulle vilja prata vidare.  
  • Läs böcker som tar upp missbruk och psykisk ohälsa i barngruppen. Använd känslokort som hjälper barnen att beskriva sina känslor. 
  • Våga ta hjälp när man misstänker att ett barn far illa. Prata med dina kollegor om du misstänker att en förälder har ett beroende. 
  • Om man inte vet hur man ska gå vidare kan man ringa anonymt till socialtjänsten och berätta hur det ligger till och fråga vad man ska göra. Det är bättre att rådfråga och inte gå och bära på det själv. Man måste våga dela det så att det händer något, så att det blir en förändring för barnet. 

Källa: Jeanette Haglund Svensson, Ersta Vändpunkten.Här kan du läsa om Ersta Vändpunktens arbete med barn.

Orosanmälan till socialtjänsten – det här gäller

Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten men anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga, som till exempel förskola, är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.

Anmälningsskyldigheten gäller redan vid misstanke. Du som är anmälningsskyldig i ditt yrke måste skilja på sådant du får kännedom om i din yrkesroll respektive som privatperson. Du är inte enligt lag skyldig att anmäla sådant du får veta om till exempel bekantas barn, i det sammanhanget betraktas du som allmänhet. 

Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Är barnet placerat utanför hemmet görs anmälan till den kommun som barnet är placerat i. 

Om du är anmälningsskyldig bör anmälan göras skriftligt. Är situationen akut går det att göra en anmälan muntligt och att sedan bekräfta den skriftligt. 
Är du osäker på om du ska göra en anmälan kan du diskutera situationen med socialtjänsten utan att avslöja barnets identitet. Berättar du vilket barn det gäller kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan.

Socialnämnden får informera anmälningsskyldiga som har gjort en anmälan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår om inte socialtjänsten bedömer att det är olämpligt.

Du som är anmälningsskyldig är också skyldig att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning.

Källa: socialstyrelsen.se

Läs mer

Här hittar du mer information om barn och psykisk ohälsa:

bris.se

raddabarnen.se

orosanmalan.se

tidigatecken.nu

barnombudsmannen.se

socialstyrelsen.se

Böcker om det svåra

Ibland kan en bok ge förståelse för tunga ämnen och öppna för samtal med barnen. Vi har valt några böcker att läsa med barnen när ni vill ta upp det som kan vara svårt att prata om.

dodenDödenboken
En informativ faktabok om dödens olika aspekter, där författaren Pernilla Stalfelt presenterar hur allt förr eller senare dör, vad som händer när någon dött och vart man kan tänkas komma efter döden. 
”Hon visar stor respekt för olika synsätt kring döden och gör det med mycket värme, medkänsla och charm”, skriver Bibliotekstjänst om boken. (Raben&Sjögren, 2011)

 
hejHej då mormor

Huvudpersonerna i Hej då mormor är en pojke, hans mamma och hans mormor. Mormor dör och pojken börjar fundera. Vad betyder ”dött”? Vem ska passa pojken nu? Kommer han att glömma bort sin mormor? Författaren Melanie Walsh vill förmedla att döden är en del av livet.
– Det är naturligt att känna sig ledsen och att sakna den som har dött – men jag ville också att de skulle förstå att en människa alltid lever kvar i våra minnen och aldrig kommer att försvinna.
Boken har specialeffekter med luckor, hål och formskurna sidor. (Verbum, 2016)

 
loppanLoppan, Varför är pappa ledsen idag?
Så fort Loppan vaknat vill hon leka med pappa. Men var är han? När Loppan hittar honom är han ledsen, näsan snorar och tårarna rinner. Farmor är borta och finns inte mer. Boken handlar om känslor man kan ha när någon har dött, om tankar och minnen, men också om hur den som gått bort ändå finns kvar.
Med boken hoppas författaren Anneli Wolff och illustratören Charlotta Broms kunna ingjuta ett hopp och en förtröstan och visa att livet utan en nära och kär går vidare, ofta med en blandning av tårar, minnen och skratt. (Lumenos Förlag, 2016)

 
akes mammaNär Åkes mamma glömde bort
En morgon när Åke stiger upp har hans stressade mamma blivit en slags drake, oförmögen att göra det hon kunnat tidigare. 
Vad ska han göra med en drakmamma som har glömt allt och som stampar på mobilen, sprutar eld och äter flugor? Åke fixar och inser att han måste ta henne till sjukhuset. Vägen blir äventyrlig. Hemma hos mormor blir hon lugn och somnar bakom soffan. Pija Lidenbaum berätter om när en vuxen drabbas av en psykisk sjukdom. (Raben&Sjögren, 2007)

mammas tankarNär mammas tankar ändrade färg
Max är fundersam. Det är något som blivit annorlunda med hans mamma. Hon är trött, rösten är ledsen och hemma är det stökigt. Pappa säger att hon är sjuk. Men var finns det där sjuka? Hur mycket Max än tittar kan han inte se något som är fel. 
Boken skildrar ur barnets perspektiv hur det kan vara när en förälder är deprimerad och författaren Sara Galli vill på ett lättförståeligt och konkret sätt öka barns förståelse för depression och även minska deras skuld och oro om de har erfarenhet av depression i sin närhet. (Idus Förlag, 2015)

 
mammas livMammas liv
Hur förklarar man för ett barn att mamma är allvarligt sjuk? Liv är fem år gammal när det händer och vardagen förändras. Boken berättar ur barnets perspektiv hur en förälders sjukdom kan påverka livet för ett litet barn och om hur oron kan lindras av kärlekens och fantasins kraft.
– De bilder barn målar upp för sig själva är ofta värre än verkligheten. Därför är det viktigt att lyfta fram och prata med barnen om vad som händer. Genom samtal på barnens egen nivå blir en förälders sjukdom inte så nattsvart som den annars riskerar att bli, säger Mi Tyler som skrev boken när hon drabbades av ett återfall i cancer.  (Barnboksförlaget Nimmi, 2014) 
 
tovaliTova-Li och sommarlovet
Skolan börjar igen efter sommarlovet. Tova-Lis klasskompisar berättar om spännande resor och roliga aktiviteter. Vad kommer de att tycka om det som Tova-Li har gjort på lovet? Måste allt som är roligt kosta pengar?  
Boken tar upp det svåra ämnet om olika ekonomiska förutsättningar och författaren Camilla Gunnarsson hoppas att den ska leda till en större medvetenhet om att fattigdom inte alltid syns och att det inte alltid är slarv när matsäck fattas i barnens ryggsäckar, eller när barnen inte har med sig ”rätt kläder för dagens väder”. (Idus Förlag, 2016)

DISKUSSIONSVERKTYG: Främja psykisk hälsa

TEMA: Främja psykisk hälsa

Diskutera

Nr 2 2017
Praktisk pedagogik
lock

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant