Med rätt att säga Nej!

Alla barn har rätt till sin egen kropp och rätt att säga nej. Det är ledstjärnan för integritetsarbetet i Södra gårdens förskola. Här litar pedagogerna på barnens omdöme och rätten att
uttrycka sin åsikt. 

Klockan börjar närma sig elva och en lätt matdoft sveper in över Södra gårdens förskola. Alldeles snart är det dags för den yngsta barngruppen att sätta sig ner och äta lunch. Men innan dess ska leksaker plockas undan, det ska förberedas för samling och vila, och så är det dags för blöjbyte. För de barn som har lust, vill säga.

– Får jag byta blöja på dig? undrar förskolläraren Mia Lingåker och böjer sig ner mot en grupp tvååringar som är i hög färd med att plocka upp legobitar från golvet och ordentligt lägga tillbaka dem i genomskinliga plastbackar.

Ett litet gäng följer villigt med ut till blöjbytesrummet, medan några skakar på huvudet.

– Olle ska byta på mig, säger Viktor bestämt.

I Södra Gården förskola har man arbetat länge enligt barnkonventionen och med frågor som rör barns integritet, rätt till inflytande och rätt till att uttrycka sin åsikt. Men för två år sedan hände något.

– Det började med att jag låg hemma sjuk och tittade på ett tv-program där Elaine Eksvärd berättade om sin då nyutkomna bok Medan han lever, berättar Mia Lingåker, som förutom att vara förskollärare också är utvecklingsledare och föreläser om barns integritet, samt vikten av att våga se barn som utsatts för sexuella övergrepp.

– Elaine berättade om de övergrepp hon utsatts för av sin far, och hur hon faktiskt inte visste om att hon hade rätt att säga nej. Det, i samband med statistiken som säger att ett av fem barn utsätts för, eller kommer att utsätts för sexuella övergrepp, blev en verklig ögonöppnare.

– Jag insåg att vi måste ta siffrorna på allvar, hur obehagligt det än känns, och att vi i förskolan måste göra vår del för att så tidigt som möjligt lära barn om gränssättning, rätten till sin egen kropp och att det är okej att säga nej.

Mia Lingåkers ”uppvaknande” blev startskottet för både hennes eget och förskolans fördjupade arbete med integritetsfrågor. Förskolebrevet (se faktaruta) från Elaine Eksvärds blogg var en utgångspunkt, och så småningom arbetade förskolan fram egna riktlinjer. Arbetet ledde också till konkreta förändringar, till exempel satte man upp transparenta draperier eller insynsskydd vid alla blöjbytesrum. Även vilostunderna förändrades. Idag försöker personalen på varje avdelning vara så flexibel som möjligt och ingen okänd vikarie är ensam med barnen i vilorummet. Ingen tillfällig och för barnet okänd vikarie får heller byta blöja.

"Att exempelvis byta blöja på ett barn man inte känner kan kännas obekvämt och integritetskränkande för både den vuxna och för barnet."

Just att hitta ett fungerande förhållningssätt gentemot vikarier har varit en av de största utmaningarna i integritetsarbetet, menar Mia Lingåker. Utgångspunkten är självklart barnens integritet, men det är också viktigt att vikarierna känner sig trygga och förstår varför man arbetar som man gör. Idag läser alla nya vikarier igenom förskolans integritetspolicy innan man börjar arbeta, något som fungerar mycket bra tycker Mia Lingåker.

– Flera vikarier har sagt att det är skönt att veta vad som förväntas av dem. Att exempelvis byta blöja på ett barn man inte känner kan kännas obekvämt och integritetskränkande för både den vuxna och för barnet. Att slippa det upplevs av många som väldigt positivt.

När man arbetar med de allra yngsta barnen som ofta ännu inte har inte har ett fullt utvecklat språk är det viktigt att vara uppmärksam på det som barnet ordlöst signalerar, menar Mia Lingåker. Kroppsspråk och tveksamheter säger mycket.

För man kan absolut börja arbeta med integritet så tidigt som det bara går.

– Vi är noga med att sätta ord på det vi gör, och frågar alltid barnen om det är okej, oavsett om det gäller blöjbyte, påklädnad eller kramar. Även om barnen kanske inte kan svara med ord, så är ett skrik eller en hand till stopp ett tydligt uttryck för nej jag vill inte.

Lika viktigt som det är att lära barnen att de har rätt att säga nej, lika viktigt är det också att barnen får lära sig att även förskolepersonalen har rätt att säga samma sak, säger Mia Lingåker.

– Vi vuxna måste vara förebilder för barnen och visa hur man säger nej på ett bra sätt. Till exempel kan en personal säga: Nej, jag vill inte att du sitter i mitt knä just nu, men du får jättegärna sitta bredvid mig istället. Men självklart är det alltid barnets bästa som kommer först.

Nu är lunchen slut, och bitar av penne-pasta ligger strödda lite här och där över golvet. Mia Lingåker och hennes kollegor får hjälp av barnen att plocka undan, och sedan är det dags för de flesta av barnen att få en en stunds skön vila. Men en liten förekolekompis är ledsen idag och vill inte alls sova med de andra som han brukar. Han vill sova i stora rummet, bredvid Mia istället. Och det får han.

– Att vi lyssnar och bekräftar ett barn i dess känslor betyder däremot inte automatiskt att det alltid får som det vill. Det är vi vuxna som har ansvaret för att skapa en säker och fungerande vardag för alla barn. Till exempel skulle vi aldrig låta ett barn gå med en våt kissblöja en hel dag, eller låta ett barn gå ut utan att vara ordentligt påklädd. Då får vi istället försöka förstå varför barnet reagerar som det gör. Kanske är det jag som vuxen som måste ändra på något? Talar jag på ett obehagligt sätt? Är överdragsbyxorna obekväma? Eller är det något annat?

I början var man från förskolans sida lite orolig över hur integritetsarbetet skulle tas emot av barnens föräldrar. En farhåga var att föräldrarna skulle undra över situationen på förskolan och varför det fanns behov av riktlinjer. Därför var det viktigt att personalen först själva blev trygga i sitt arbetssätt innan man bjöd in föräldrarna att ta del av den. Nu är responsen från föräldrarna bara positiv.

"Ju tidigare vi lär barn om gränssättning och att de har rätt att uttrycka sin åsikt, ju tryggare barn får vi."

Att integritetsarbetet har haft stor inverkan på barnen märks tydligt, tycker Mia Lingåker. Barnen är trygga i sin självkänsla och vana vid att få uttrycka sin åsikt. Upplever de exempelvis att en kompis inte lyssnar blir de ledsna och går och hämtar någon bland förskolepersonalen. Arbetet har också påverkat hennes eget och kollegornas arbete på flera områden.

– Vi har nog blivit ännu mer medvetna om att barn verkligen kan själva, och vi ger dem möjligheten att i alla fall försöka själva, på alla områden. Vi har också blivit bättre på att ta upp och sätta ord på sådant som kanske tidigare känts lite obekvämt. Idag pratar vi öppet om rumpor, snoppar och snippor, och att det är privata delar som barnen har rätt att själva bestämma över.

– Det går självklart inte att helt skydda barn från risken att utsättas för sexuella övergrepp, men vi kan i alla fall göra vad vi kan. Ju tidigare vi lär barn om gränssättning och att de har rätt att uttrycka sin åsikt, ju tryggare barn får vi. Då har vi gjort en viktig insats. 

Mia Lingåker hjälper en trött förskolekompis till lunchbordet.

Även vid matstunden ser man till barnens integritet. Mia Lingåker är noga med att fråga barnen om de vill ha, innan någon mat hamnar på tallriken.

Andra har transparenta draperier – allt för att ge avskildhet, men ändå trygghet.

En del blöjbytesrum i förskolan är försedda med insynsskydd.

Förskolan integritetsarbete har gjort barnen trygga i sin självkänsla och vana vid att uttrycka sin åsikt.

Vilorutinerna förändrades i och med förskolans fördjupade integrationsarbete.

Lugn och ro. Lunchen serveras i smågrupper i olika rum. En vuxen sitter med vid varje bord.

Så långt som möjligt får barnen i Södra gårdens förskola klara av saker själva – på alla områden.

Prev
Next
Södra gårdens förskola

Södra gårdens förskola ligger i villaområdet Almby i Örebro. Förskolan har fyra avdelningar med 15 barn på yngrebarnsavdelningarna och 21 barn på äldrebarnsavdelningarna. I förskolan arbetar nio förskollärare och sex barnskötare.
Förskolans riktlinjer har legat till grund för den integritetspolicy som ingår i Förskolebrevet, ett färdigskrivet brev som vårdnadshavare kan skicka till sina barns förskolor med en uppmaning om att samarbeta kring förebyggande riktlinjer kring sexuella övergrepp. Bakom Förskolebrevet ligger Treskablinoll, ett icke vinstdrivande företag som arbetar för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn genom utbildningar i integritet och brottsförebyggande insatser.
De förskolor som har valt att implementera Förskolebrevet i sin verksamhet blir en blå prick på Förskolekartan. Läs mer på treskablinoll.se.
Mia Lingåker har skrivit boken Våga se signaler på sexuella övergrepp. Vägledning och främjande integritetsarbete(Gothia Fortbildning, 2017). 

Tips i omsorgssituationer

• Fråga alltid barnen – oavsett om det gäller att byta blöja, servera mat eller hjälp med att tvätta händerna.

• Respektera barnets känslor – barnet har rätt att säga nej och bli respekterat för det. Det betyder inte att barnet alltid får som hen vill. En blöja måste alltid bytas men barnets känslor kring blöjbytet ska respekteras.

• Släpp prestigen – ta det inte personligt när ett barn säger nej.

• Skydda barnens integritet men var transparenta – inga stängda dörrar runt exempelvis skötrum.

• Sätt ord på det som sker – berätta för barnet vad du gör och varför. Det är både språkutvecklande och ger mening till det som sker.

Åsa Fridman

Åsa Fridman

Frilansjournalist

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant