”Smakar det gott?”

Som vuxna i förskolan påverkar vi barnens upplevelse av måltiden. Vår inställning till måltiden och vår nyfikenhet på maten gör intryck. Låt måltiden bli ett utforskande och var när- och härvarande med barnen.

Häromdagen var jag på ett fik och åt frukost. Lokalen var superfin, väldigt ljus och modernt inredd. Jag fick in min birchermüsli med kanderade äpplen som jag ätit förut och vet smakar bra, men nu kände jag ingen smak alls. Varför? Jo, för att det var för hög ljudnivå! Det skramlades med tallrikar, kaffemaskinen lät högt och det var ganska mycket folk. Min måltidsupplevelse tog stryk av att miljön var otillfredsställande. Även matsmältningen påverkas negativt av störande ljud.

Fine dining-restauranger tänker igenom alla detaljer för att skapa en helhetsupplevelse för sina gäster. Upplevelsen tillfredsställer alla våra sinnen vilket är restaurangens sätt att visa omsorg om oss som gäster. Hur skulle vi kunna skapa en motsvarande restaurangupplevelse för barnen i förskolan, där måltidsmiljön är både positiv och tillåtande?

Hur vi upplever en måltid kan vara olika. Det som främst påverkar barnens upplevelse av måltiden i förskolan är vi vuxna. Inte på grund av våra personliga egenskaper utan mer vår inställning till måltiden samt vad vi fyller den med. Om vi vuxna runt måltidsbordet är nyfikna på den mat som finns framför oss förmedlar vi det till barnen. Låt måltiden bli ett utforskande där ni tillsammans undersöker de olika skålarna. Låt barnen få ta en bönskida i handen och klämma på. Eller ta två och jämför vilken som är längst. Se efter om det finns några ärtor inuti och räkna hur många de är.

”Genom att fråga hur maten smakar visar vi att vi bryr oss om barnets upplevelse.”

Är vi vuxna när- och härvarande och delar upplevelserna med barnen visar vi att vi bryr oss om dem. Genom att fråga hur maten smakar visar vi att vi bryr oss om barnets upplevelse. Här kan vi även hjälpa barnen genom att sätta ord på våra egna upplevelser. Tycker vi att den ugnsbakade blomkålen har en krispig utsida men är mjukare i mitten så kan vi uppmuntra barnen att uttrycka sina upplevelser genom att berätta det.

Måltiden i förskolan är intressant ur flera olika perspektiv. Spänningen mellan omsorg och lärande just vid måltider ger tänkvärda funderingar. Trenden går från att vara enbart en omsorgssituation till att ses som en lärandesituation. Måltiden ingår i pedagogernas arbetstid och den sammanlagda tiden som vi spenderar runt ett måltidsbord i förskolan kan vara uppemot femton timmar per vecka. Så vad fyller vi den här tiden med? Måltider ges sällan så stort utrymme för diskussion när arbetslaget har sin reflektion eller under verksamhetsutvecklingsdagar. Men med tanke på hur mycket tid vi lägger på måltider är detta något som behöver diskuteras och reflekteras kring.

När jag är ute i arbetslag brukar jag ha med en reflektionsmodell där måltiden är i centrum och där pedagogerna tillsammans ska diskutera sitt syfte med måltiden och sedan fundera över hur organisation, miljö och material behöver förändras för att uppnå sitt syfte och slutligen hur barnen görs delaktiga. För någon kanske syftet är att barnen ska bli mätta, för en annan att det ska vara ett tillfälle för samtal och för en tredje att barnen ska lära sig mer om mat. Att vi som arbetar tillsammans har samma utgångspunkt gör att strukturen kring måltiden synliggörs.

Många upplever tyvärr att måltiden är stressig. Ofta kan det saknas en tydlighet från oss vuxna med vad som ska hända precis innan måltiden. Mellanrummet mellan aktivitet och att gå och sätta sig vid bordet kan bli stökigt. Vi vill gärna att lunchen går fort – när den är avklarad ska de yngsta barnen gå och sova och personalen ska ha rast.

För att minska den upplevda stressen behöver organisationen runt måltiden ses över. Går det att tidigarelägga måltiden en kvart? Kommunicera med köket. Behöver vi vara klara med måltiden en viss tid eller vad händer om vi sitter kvar en liten stund? Kan vi pedagoger strukturera oss på ett annat sätt? Är det för många höga ljud som är problemet finns det flera möjligheter. Återigen, se över organisationen eller miljön. Kan det bli lugnare för barnen om de delas i matlag? Är borden placerade för nära varandra? Finns det enbart lysrörslampor i taket? En lugn miljö skapar en lugnare stämning.

Vem är jag som pedagog runt måltidsbordet? Sitter jag ner tillsammans med barnen? Låter jag dem vara delaktiga i dukningen, i att presentera innehållet och låter jag dem lägga upp mat själva? Även våra allra yngsta barn klarar av att ta mat själva, om vi ger dem de rätta förutsättningarna och stöttar dem när de behöver en hjälpande hand. Använd små bestick i mindre skålar. Res dig upp och hjälp barnet att lägga upp och dela sin mat. Det här är en lärandesituation och ju mer de får öva, desto bättre kommer det att gå.

Vi vuxna ute i verksamheten bestämmer när och var måltiden ska äga rum och hur innehållet ser ut. Frågar du barnen längtar de kanske efter att ha picknick på golvet eller att morötterna ska vara skurna på ett annat sätt. Bjud in barnen att i större utsträckning få vara delaktiga, både i er miljö men även med vad som serveras i skålarna. Forskning visar tråkigt nog att det runt måltiden förekommer maktkamper som vi vuxna ofta vinner. Två tuggor till har man ju hört. Och det handlar många gånger om omsorg, att vi vill se till att barnen får i sig näring. Men helt ärligt, två tuggor ur näringsinnehåll gör varken till eller från. Kanske är det snarare vårt sätt att styra över när måltiden är färdig.

Att ställa den enkla frågan smakar det gott? är ett sätt för oss vuxna att kommunicera med barnet och förmedla en omsorg – jag bryr mig om dig. Och även om svaret blir att barnet inte älskar bönorna har vi gett barnet ett tillfälle att bli sett och uttrycka sin åsikt. 

Tips

• Var här och nu. Låt måltiden bli en stund på dagen då du har möjlighet att se och bekräfta barnen.

• Diskutera syftet med måltiden i arbetslaget. Se sedan över organisation, miljö/material och förändra så att ni möjliggör att syftet kan uppfyllas.

• Glöm inte bort barnen. På vilka sätt kan de göras delaktiga? Ni kan till exempel ha veckans fixare eller matvärdar, prata om önskemat, skriva brev till kocken eller låta några barn berätta om dagens måltid. Använd gärna bilder på matens innehåll som stöd när barnen ska berätta.

• Fundera över hur aktiviteten före måltiden avslutas och vad som väntar barnen vid bordet. Se över hur ni förbereder barnen på att det är dags att avsluta en aktivitet för att istället fokusera på måltiden.

• Sätt er inte vid borden för tidigt, så att barnen blir otåliga.

• Spela lugn musik i matrummet. Låt barnen vara med och välja från musik som ni har valt ut.

• För att fylla måltiden med förväntan kan ni ibland överraska barnen. Ni kan till exempel servera maten på ett annorlunda sätt eller ändra på miljön där ni äter och duka med material som barnen brukar möta i en annan situation. Ni kan också dekorera rummet utifrån inspiration från något ni arbetar med för tillfället, till exempel en saga, eller så kan ni ta in naturen. Istället för att duka med tallrikar och bestick kan ni servera maten från kålblad eller äter en måltid med händerna.

Sofia Lönnqvist

Sofia Lönnqvist

Pedagogisk utvecklare med inriktning mot måltider i Malmö stad. Har tidigare skrivit under vinjetten Matglädje i Förskoletidningen och medverkar i boken Måltidspedagogik i förskolan (Gothia Fortbildning, 2017). Motto: Genom måltiden kan vi skapa relationer både till våra råvaror och till barnen. 

 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant