Skapa bästa laget

Hur gör du som förskolechef för att axla det pedagogiska ledarskapet och tydliggöra ansvarsfördelning och de olika rollerna mellan barnskötare och förskollärare? Hur bygger du en organisation med det optimala arbetslaget som ska vara lärande för både barn och medarbetare?

Alldeles oavsett vilken verksamhet man är chef över ingår det i chefsuppdraget att skapa goda resultat och utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna. Alla organisationer behöver bra chefer och alla tjänar på att chefen är kompetent och tydlig i sitt chef- och ledarskap.

I en förstudie från 2006, Hållbara chefer (Holmgren m.fl.), beskrivs vad som kännetecknar en hälsosam ledare. Studien visar att det är viktigt att chefen sätter gränser och därigenom undviker det gränslösa ledarskapet samtidigt som man har krav på arbetsuppgifter som medarbetarna ska hinna med att utföra på sin arbetstid.

En hållbar chef arbetar för att öka självinsikten och därmed självkänslan. Hen känner lust till arbetet och känner också att hen kan påverka såväl uppdrag som sin egen situation. Viktigt är även att ha kontroll över den egna livssituationen. Man behöver skapa ordning och reda och vara systematisk i sitt arbetssätt. Medarbetare behöver få tydlig återkoppling på det som görs och få veta när saker gjorts bra genom att chefen uppmärksammar och berömmer. Möjligheter att utvecklas behöver finnas genom olika karriärvägar.

Som förskolechef behöver man axla ett ledarskap och göra tydligt vilka förväntningar som finns på olika yrkesgrupper och professioner inom organisationen. Psykologiprofessor Susan A Weelan har studerat arbetsgruppers utveckling och menar att den viktigaste egenskapen för ett högpresterande team är att alla gruppmedlemmar har en klar bild av gruppens gemensamma mål. 

Hur gör man då för att uppnå det bästa möjliga arbetslaget? En självklar faktor är att det behöver finnas möjligheter och förutsättningar för att överhuvudtaget bli det. 

"Att skapa en optimal organisation gör man tillsammans."

Utgångspunkten i pedagogernas arbete med att bidra till barnens utveckling är att utgå från deras intressen och tidigare erfarenheter. Är man intresserad av något ökar engagemanget och motivationen för uppgiften. Om ens tidigare erfarenheter tas tillvara och man får beskriva, berätta och visa vad man vet och förstår blir man sedd och bekräftad, vilket har stor betydelse för välmående, prestationer och engagemang i det man gör. Självklart gäller detta inte bara barn, det gäller även vuxna. 

I dagens samhälle tenderar dock många verksamheter att organisera cheferna längre bort från medarbetarna. Hur ser det ut i er organisation? Hur nära eller långt från medarbetarna befinner ni er? ”Nära” kan definieras både som fysiskt och psykiskt avstånd. Även om man är fysiskt nära sina medarbetare innebär det inte att man självklart är det psykiskt och man kan vara fysiskt längre bort från sina medarbetare, men ändå lyckas skapa närhet. Det optimala är förstås att vara både fysiskt och psykiskt nära medarbetarna.
Chefens egna möjligheter och förutsättningar i arbetssituationen hänger tätt samman med medarbetarnas möjligheter och förutsättningar. Att skapa en optimal organisation gör man tillsammans. Hur ser det ut hos oss? Vad behöver alla deltagare i vår förskola för att bli det optimala, bästa möjliga teamet? 

Utgångspunkten för samtal och dialoger i det optimala arbetslaget måste vara de mål och visioner som är uppställda för verksamheten. Alla ska ha möjlighet att bli sedda och hörda utifrån sin yrkesprofession. Vi måste fokusera på vårt gemensamma uppdrag och hur vi tillsammans kan komma i mål. Genom att fokusera på mål och visioner och lyssna in varandras intressen, tidigare erfarenheter och kompetenser är möjligheten att lyckas bra mycket större än om vi fokuserar på varandras tillkortakommanden, orättvisor eller dåliga arbetstider. Naturligtvis ska chefer och organisation genom att följa arbetstidsavtal och arbetsmiljöregler skapa goda förutsättningar för medarbetare att nå målen, men att fokusera på hur vi gemensamt tar oss i mål skapar större engagemang och kreativa lösningar där man ger och tar i arbetslaget och fokuserar på hur man får sin kollega med sig istället för mot sig. Detsamma blir förhållningssättet till barnen. Hur får vi barnen med oss och inte mot oss? Där är de flesta pedagoger i förskolan riktiga proffs! Barnskötare och förskollärare vet hur man får barnen med sig och vilken positiv effekt det har på hela lärandeklimatet, relationer och glädjen i arbetet. Vi måste agera likadant i relationen mellan medarbetare, mellan chefer och medarbetare och chefer emellan.

För att kunna skapa en lärande organisation behöver man alltså tillvarata medarbetarnas potential och kompetens och på riktigt skapa inkludering. Medarbetarna måste också vilja utvecklas och cheferna måste vara angelägna om att alla får utvecklas. Förskolechefen behöver tillsammans med medarbetarna arbeta fram former, strukturer och arbetssätt för ett ”ständigt pågående lärande”, ett kollegialt lärande. Hur kan man göra detta i praktiken?

Det kollegiala lärandet syftar till att bidra till pedagogers kunskapsutveckling och därmed barnens möjligheter att utvecklas inom målområdena. Alla styrdokument och stödmaterial finns till för att styra förskolan mot dessa beslutade mål. För att förskolan ska bli likvärdig för alla barn måste förskolans pedagoger och chefer diskutera, tolka och värdera målen och sträva efter en någorlunda gemensam grundsyn på barns lärande och verksamheten. 

När förskollärarna och barnskötarna får möjlighet att vara i olika forum, som till exempel kollegiala lärandeforum för lärande och utveckling, producerar de egen och ny kunskap som används i verksamheten och undervisningen i förskolan. Genom att dokumentera under dessa forum och i sitt praktiska genomförande sker en automatisk kompetenshöjning hos både den enskilda pedagogen och i arbetslaget. Dokumentationen och diskussionerna/reflektionerna om det praktiska genomförandet i förhållande till styrdokument och forskning ger goda förutsättningar att skapa det optimala arbetslaget med möjlighet till ett kontinuerligt lärande. Det handlar om att arbetslaget ska få förutsättningar till ett ständigt pågående lärande. Om arbetslaget inte får lära nytt och utvecklas kommer troligen inte heller barnen att göra det. 

När det gäller att dokumentera för lärande och förbättringar är det viktigt att dokumentationen inte tar överhand och hind-  rar samspel och genuin närvaro mellan barn och pedagoger. Därför är det avgörande att diskutera vad som ska dokumenteras och hur det kan göras. Dokumentation ska stödja pedagogernas fortsatta arbete och inte störa samspel och närvaro med barnen. Det är en fördel om dokumentationen därför också kan utföras tillsammans med barnen.

Ett bra sätt att utvecklas som arbetslag är att skapa organisatoriska förutsättningar för möten, grupperingar, samtal, litteraturstudier och studiebesök med adekvat planerat innehåll för olika pedagogiska frågeställningar där det också finns en ledare som står för struktur och ordning. 

En viktig del i detta arbete bör bland annat vara att tydliggöra och stärka de olika professionernas roller. Det förväntas olika, men i många delar även lika, ansvar och arbetssätt av förskollärare och barnskötare. I stora drag handlar det om att förskolläraren ska ansvara för, se till och skapa möjligheter inom läroplanens olika delar, medan själva genomförandet ligger på alla, både på barnskötare och förskollärare. Det handlar om att inte göra det mer komplicerat än det är. Alla vet att det finns skillnader i ansvarsfördelningen mellan yrkesgrupperna och därför förväntas också att det finns med som en naturlig del på förskolans agenda. Chefen ska göra alla medarbetare lika viktiga och betydelsefulla. Förskolans olika ansvarsuppgifter ska med fördel delas upp mellan medarbetare utifrån intressen och kunskaper. Det finns många ansvarsområden som ligger utanför det direkta läroplansuppdraget men som ända är oerhört viktiga för verksamheten som helhet.

En väg att gå är att börja arbeta i pedagogpar där en förskollärare och en barnskötare, eller en mer erfaren barnskötare tillsammans med en mindre erfaren, bildar ett arbetspar. Paret blir ett miniteam som hjälps åt med uppdraget och stöttar varandra i de olika situationer man ställs inför inom professionen. Man ska även fungera i ett större team i förskolan. Har man sin tvåsamhet med sig in i det större kan man känna sig tryggare och säkrare, vilket ger bra kraft att våga utifrån den säkerhet man byggt upp tillsammans med sin kollega. 

Att utbilda pedagoger i samtalsteknik är väl investerade pengar som bidrar till lugn och ro i kollegiet. Det leder till att alla vet hur möten, samtal och reflektioner går till och varför. Alla blir lyssnade på och respekterade för sina tankar och åsikter och eventuella härskartekniker kan elimineras. Alla får möjlighet att påverka, känna sig inkluderade och vara en del av ett kollegialt lärande, vilket är en förutsättning för att skapa det optimala arbetslaget. 

Vi kan likna arbetslaget vid ordspråket en kedja är inte starkare än dess svagaste länk. En grupp, ett lag, ett team är inte heller starkare än dess svagaste länk. Det innebär att även om du som individ tycker att du kan eller är klar är gruppen kanske inte det och individen kan inte vara klar förrän gruppen är det. Man är ju en del i en grupp som tillsammans förväntas åstadkomma något. Om någon ”sticker ut” från resten av gruppen måste man hjälpa till så att man blir en grupp, ett lag, ett team som bildar en stark kedja utan svaga länkar. Det kan låta enkelt men så är självklart inte alltid fallet. Som förskolechef behöver man därför själv ha tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling och själv utifrån sin position få finnas i en lärande och utvecklande organisation tillsammans med andra chefskollegor. På samma sätt som förskolechefen förväntas bidra till lärande och utveckling av arbetslagen, behöver förskolechefen en chef som förväntas bidra till lärande och utveckling av förskolechefsgruppen. 
 
Läs Susanne Svedbergs ledarskapstips här.

Susanne Svedberg medverkar i februari på konferensen Förskoledagarna och föreläser om Att utveckla professionella arbetslag. Läs mer om konferensen här

 

Susanne Svedberg

Susanne Svedberg

Enhetschef Kvalitet och Integration i Nyköping. Utbildare och författare på Gothia Kompetens.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant