Hållbart arbetsliv

På en frisk arbetsplats finns en balans mellan krav och resurser. Detta kräver en dialog mellan medarbetarna men också att vi vågar leda oss själva genom att stanna upp och reflektera. Först då kan vi förstå vad som är viktigt och vilka värderingar som är betydelsefulla, både i arbetslivet och privatlivet.

De flesta har upplevt känslan av flow någon gång. Det är tillfällen när allt funkar och du känner dig motiverad och energifylld på jobbet och i det privata. Det kan också vara när du och dina kollegor tillsammans löst en konflikt eller en utmanande uppgift. Hur kommer det sig att vissa arbetsplatser lyckas skapa miljöer där medarbetare känner sig sedda, där de upplever sig delaktiga och vill ta ansvar, vilket i sin tur leder till motivation, meningsfullhet och engagemang på arbetsplatsen?

Forskningsprojektet Hälsa och Framtid (2013:1) har följt arbetsplatser i kommuner och landsting som beskrivs som friska verksamheter, det vill säga verksamheter med få sjukskrivna medarbetare. Resultatet visar att det finns en röd tråd på dessa arbetsplatser. De utmärks bland annat av ett gott ledarskap och av att de erbjuder människor meningsfullhet i arbetet. Lönsamheten kommer ur det friska. En hållbar arbetsplats bygger på ett hälsofrämjande arbete som vårdas varje dag på alla nivåer i organisationen.

”En hälsofrämjande och hållbar arbetsplats bygger på tillit och förtroende.”​​

I mars 2016 började en ny arbetsföreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4) att gälla. Den betonar vikten av att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, men den innebär också ett krav på att arbetsgivare ska ha en plan för hur det främjande arbetet kopplat till social och organisatorisk arbetsmiljö ska se ut. Trots att vi idag lever i ett, generellt sett, välfungerande samhälle med rådande arbetsmiljöföreskrifter och förhållningssätt som ska skapa trygga och säkra arbetsplatser har vi de senaste åtta åren kunnat se en 70-procentig ökning av antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av psykosociala orsaker. Därför är det på sin plats att ställa sig frågan vad får människor att må bra och trivas på jobbet 2018? Och hur skapar vi framtidens förskola med en kultur som är hälsofrämjande för vår personal?

En frisk arbetsplats har en balans mellan det som krävs och de resurser som står till buds för arbetet. För att detta ska uppfyllas behövs en dialog mellan alla på arbetsplatsen, en dialog som säkerställer att vi har en samsyn på kraven och på vilka resurser varje medarbetare har möjlighet att bidra med. Genom goda samtal skapar vi uthållighet och en arbetsplats där varje medarbetare vet sin egen insats betydelse och hur den hänger ihop med helheten.

Idag har ord som utveckling, digitalisering, effektivisering och maximering hög status i både arbetsliv och privatliv. Det är som att ett högre tempo har tagit överhanden och det finns en risk att vi lite till mans, utan större funderingar, dras med och gör detta till ett konstant och självklart tillstånd, trots att det ibland kräver mer än vad vi orkar med.

Ledarskap 2018 är inte bara förknippat med en chefs ansvar och mandat eller en arbetsledares samordningsansvar, det handlar också om att vi vågar leda oss själva. I ett ständigt föränderligt samhälle kan vi inte stå och titta på och vägra den digitala frammarschen eller teknikens ständigt återkommande framgångar. Nej, för att hantera detta till vår fördel behöver vi bestämma oss för hur vi ska förhålla oss och agera i den utveckling som sker runt omkring oss, varje dag, varje timme, varje minut. Ett självledarskap bygger på reflektion. Istället för att vara rädda för att missa något och lägga i ytterligare en växel, behöver vi stanna upp och ta ett beslut om vad som är viktigt för oss att lägga fokus på. Vi kommer inte att ha möjlighet att springa på alla bollar och göra allt som livets och arbetslivets smörgåsbord har att erbjuda oss.  

Vi tillbringar cirka 40 timmar i veckan på vår arbetsplats och i den bästa av världar går vi till arbetsplatsen med energi och går hem från arbetsplatsen med energi. Då skapas meningsfullhet. Vi behöver våga stanna upp och reflektera över vad meningen är med det vi gör på jobbet och om vi känner att vi har kunnat göra något bra både för dem vi finns till för och för oss själva. När vi vågar ge oss tid för reflektion kan vi på riktigt förstå vad det är i arbetslivet som är viktigt för oss. Och det är också med hjälp av reflektion vi kan konstatera vilka värderingar som är viktiga, både i arbetslivet och i vårt privatliv.

Det ingår också i vårt självledarskap att se till att våra egna värderingar går hand i hand med arbetsplatsens värderingar. Med våra värderingar lär vi känna vilka vi vill vara, med våra värderingar vet vi hur vi vill bli uppfattade och våra värderingar hjälper oss att förstå vad som är viktigt i (arbets)livet. Detta perspektiv har visat sig skapa hälsofrämjande och hållbara arbetsplatser.

I ett självledarskap stannar vi upp och unnar oss att fira framgångar. Då frigör vi stora mängder konstruktiv energi jämfört med när vi utgår från problem och fokuserar på det vi inte gör eller inte kan. Forskning har visat att vi frigör 25 procent mer av vår hjärnkapacitet när vi börjar i en möjlighet istället för att fokusera på problemen.

En förutsättning för att vi ska känna oss hälsofrämjande på våra arbetsplatser är att vi upplever balans. Samtidigt finns en oro för att färre ska göra mer i framtidens förskola. Hur ska vi orka med och hur ska vi möta denna oro?

arbetsplats

Kulturen på arbetsplatsen är en manifestation av de gemensamma värderingarna och det har aldrig varit så viktigt som nu att lägga tid och engagemang på just detta för att skapa balans på jobbet. Vi lever i en tid då detaljstyrning inte längre är möjlig, där vi inte längre kan leda med bara struktur, det kommer vi inte att mäkta med. En hälsofrämjande och hållbar arbetsplats bygger på tillit och förtroende. Den bygger på en stark kultur med gemensamma värderingar, när strukturen inte räcker till. En hållbar arbetsplats har medarbetare som får förtroende att leda sig själva och där det finns en balans mellan de krav som ställs och resurserna som de har att förfoga över.

Ibland brukar jag rita upp en hemlig kompis för min sjuåriga dotter för att påminna både henne och mig om de värden vi tror på. Det är också de värden som jag tror att den hållbara framtida förskolan bygger på.

Vår kompis ser ut som en blandning av Quasimodo och Bamse – ser ni den framför er? Den har stora armar för att ge varma kramar, ett lagom stort hjärta som räcker till för att både gilla sig själv och andra, två stora öron för att kunna lyssna mycket och en mun som säger schysta saker. Avslutningsvis har vår kompis jättestora fötter för att kunna stå stadigt på jorden, orka länge och tro på sig själv – från insidan och ut.

Läs fler

Maria Karlsson

Maria Karlsson

Beteendevetare och organisationsutvecklare på Kryast. Fil.mag. i sociologi och utbildad beteendevetare inom organisation och ledarskap. Har arbetat som skolkurator och som chef i små och stora organisationer på både operativ och strategisk nivå.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen i din vardag.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen i din vardag ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant