Universell design

Genom tydliggörande pedagogik och designade situationer kan alla barn, inte bara de som har fler utmaningar, få hjälp och känna motivation att lyckas. Pedagogerna behöver hjälpa till att göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull.

Tänk dig att du ska gå en kurs och lära dig att paddla kajak. Kursledaren skickar omgående ut dig i en snabb, rundbottnad kajak. Några paddeltag bort välter du. Nej, inte så där, skriker kursledaren. Du måste hålla balansen bättre. Du simmar iland och får göra om samma sak igen. Varje gång misslyckas du och välter. Din glädje och känsla av kompetens är som bortblåst. Situationen är absurd och samtidigt händer detta barn i förskolan varje dag.

Femårige Leonard hamnar i ständiga konflikter på gården. När någon har en leksak vill han ha samma. Går ett barn mot gungorna springer han före och snor gungan rakt framför näsan på den andre. Lek med flera havererar ständigt. Detsamma gäller för övergångar, matstunder, samlingar, skapande och många andra situationer. Pedagogerna repeterar varianter av nej, du får vänta på din tur, nu var det Wilma som hade den eller inte göra så Leonard.

Det tjatas om påklädning, påminns om vad som ska hända, uppmanas till försiktighet, skälls vid slag. Pedagogerna pratar med honom, delar upp i grupper och de har talat med föräldrarna otaliga gånger om allt som sker. Trots att de alltid har en pedagog i närheten upplever sig personalen ständigt vara ett steg efter.

Det gäller även för alla incidenter kopplade till fyraåriga Alicia på samma avdelning. Hon blir skärrad av nya situationer eller för många barn i rummet och blir mest sittande med sitt eget utan att agera med de andra barnen. När någon kommer i närheten kan hon slåss och nyligen bet hon ett av barnen i armen.

Mulberry symbol set

Problemet är att alla dessa situationer kräver en mängd förmågor och färdigheter som Leonard och Alicia ännu inte utvecklat i tillräcklig utsträckning. Det blir som att skicka ut dem i en rundbottnad kajak hela tiden. De välter gång på gång.

Tänker vi att de gör sitt bästa kommer det ha stor inverkan både på hur vi reagerar och analyserar det som skett. Samtidigt räcker sällan de vanliga strategierna för att hantera situationen. Något annat är nödvändigt.

Båda två behöver designade situationer. De behöver veta vad som gäller. De vet sällan varför saker ska ske. Inte heller vad, var, när, hur, med vem eller vad som ska hända sedan. För dem blir världen obegriplig men de reagerar på helt olika sätt eftersom de är olika som personer. Omvärlden svarar också olika på deras respektive sätt. Ändå delar de behovet av det som kallas tydliggörande pedagogik. Det gör även de andra barnen i gruppen som i såväl övergångar och valsituationer som i väntan, fri lek och samling blir röriga och stökiga.

Tydliggörande pedagogik handlar om att hjälpa barn göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull. Barn är olika men alla behöver känna sig trygga för att upptäcka och lära. Att känna sig som en del av ett sammanhang är centralt för att förstå sig själv i relation till omgivningen.

Genom att använda oss av visuella strategier och andra metoder för att tydliggöra händelseförlopp och förstå vardagen skapas en ram inom vilken Leonard och Alicia har möjlighet att lära, utvecklas och samtidigt må bra. Men dessa strategier är även bra för de andra barnen.

Det är detta som kallas universell design. I vardagen kan du känna igen det i kranar med enhandsgrepp som fungerar för såväl den med begränsad rörlighet som alla andra, nigande bussar som är nödvändiga för vissa men inte dåliga för någon och fotoceller som öppnar butiksdörrar när vi närmar oss, oberoende hur. Hur ser då detta ut i förskolans pedagogiska sammanhang?

Tydliggörande pedagogik är ett samlingsnamn för en hel rad metoder och arbetssätt som alla är enkla och lätta att använda och anpassa till olika situationer. Bildscheman kan hjälpa barn att se i vilken ordning saker ska göras. Vi kan till exempel låta ett par barn i taget prata om vilka kläder som behövs i relation till väder och årstid, låta dem plocka ut rätt bilder på kläderna ur en korg och placera dem i ordning så att alla kan se dem i hallen. När barnen involveras i att konstruera det bildschema som är nödvändigt för vissa och bra för alla åstadkommer vi både lärande och delaktighet.

På samma sätt kan vi skapa bildscheman för till exempel stegen i toalettbesöket, undanplockning från aktiviteter och ordningen för att använda den fina trampcykeln eller stora gungan. Andra tydliggörande strategier är till exempel att arbeta med bildscheman över dagen, händelsekort i stunden, sociala berättelser, ritprat, samtalsmattor och bilder på vilka som ingår i en grupp eller vilken vuxen som har vilan.

Ska vi få med oss alla barn i en positiv utveckling kommer framtidens förskola att behöva arbeta mer kunskapsdrivet. Pedagogernas uppgift är att skapa de mest optimala förutsättningarna för att barnens hjärnor ska utvecklas. Hjärnor behöver lugn och ro, tydlighet och struktur, repetition och lekfullhet. Motivation skapas av att lyckas med utmaningar som ligger rätt – varken för låga eller för höga.

Mulberry symbol set

Tydliggörande pedagogik ligger nära begreppet autonomistödjande pedagogik. Det handlar alltså om en pedagogik som är utformad för att göra barnen självständiga utifrån sina förutsättningar. Det kräver såväl kravanpassning som delaktighet.

Kravanpassning handlar om de förväntningar vuxna har i relation till vad barnet kan klara av eller är på väg att klara med lite hjälp. Anpassningen sker således för att undvika överkrav – såsom att välta snabba kajaker.

Att arbeta med delaktighet har en framskjuten plats i läroplanen. Det ökar barns förståelse för sig själva och varandra, skapar trygghet genom att barnen vet vad som ska ske och ökar benägenheten att genomföra det som är planerat.

Genom att tänka universell design skapar vi något som är bra för hela gruppen samtidigt som det hjälper de barn som återkommande landar i utmaningar och misslyckanden. I förskolan behövs en gedigen basnivå av tydliggörande pedagogik som sedan kan skalas upp och bli mer omfattande om det behövs i förhållande till något barn eller gruppen som helhet. Detta är inte bara en möjlig utan snarast en nödvändig väg att gå för den framtida förskolan. Där har vi det mjuka men tydliga ledarskapet, byggt på kunskapen om att barns basala behov tillgodoses bäst tillsammans med barnen själva men där vi vuxna behöver stå för metoder och förhållningssätt som vi vet fungerar och är bra. Det är så vi skapar lärande och välmående för alla barn i förskolan.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant