Digitalisering – en demokratifråga

Digitaliseringen och den kompetens som krävs är en del av en demokratiprocess. Därför behöver begrepp och förhållningssätt reflekteras och diskuteras i förskolan. Grunden är ett tillåtande klimat.

I det inledande kapitlet i läroplanen (Lpfö 98/16) betonas att en viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Förskollärare ska ta ansvar för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar och arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Ett stort och viktigt uppdrag men inte alltid helt enkelt att förstå hur man ska leva upp till.

Värdegrundsarbetet sker hela tiden, i alla situationer och miljöer, och barnen har rätt att genom delaktighet och inflytande utveckla de förmågor som krävs för att aktivt kunna vara en del av en demokrati. Förskolan måste alltså ge barnen reellt inflytande i sin vardag och säkerställa att de upplever sig och är delaktiga i verksamheten.

Men vad betyder digitaliseringen av samhället för demokratin? Många oroar sig över att den digitala revolutionen ska medföra ett okontrollerbart övervaknings- och kontrollsamhälle. Likväl ger digitaliseringen möjligheter till en vidgad och fördjupad demokrati där människor har lättare att förmedla information och komma till tals. De barn som går i förskola idag känner inte till en värld utan digitala verktyg, de är infödda i ett digitalt samhälle. Detta ställer krav på alla som arbetar med dem att skaffa den kunskap som behövs för att säkerställa att de demokratiska värderingar som Sverige har fortsätter gälla även om vi idag är en del av hela världen på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. Det är viktigt att vi skaffar oss kunskap om hur digitaliseringen påverkar individer och samhället i stort.

Demokratiska förmågor utvecklas i samtal och i relationer, det vill säga i möten och samspel med andra människor. Barnen i förskolan måste få tid och förutsättningar att öva på att kommunicera på olika sätt och bygga sin egen kommunikativa förmåga för att kunna öva sig i att föra fram sin åsikt, lyssna, diskutera och förstå. Att bara tala om demokrati räcker inte, vi vuxna måste ha ett demokratiskt förhållningssätt om barn ska kunna förstå vad det faktiskt innebär. Som vuxen i förskolan, det gäller även vårdnadshavare, farmor, morfar, kocken med flera, är man en förebild och måste förstå att ens förhållningssätt påverkar barnens förståelse och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Barn blir som de blir utifrån dem de möter – det vill säga mig eller dig. De allra yngsta barnen imiterar sin omvärld, ler du mot en några veckor gammal baby ler hen tillbaka. Barn gör som du gör, inte som du säger är ett vanligt talesätt som stämmer väl överens med vad som faktiskt sker. Om vi ska lära barn vad demokrati och mänskliga rättigheter är måste vi börja när de är små. Vi ska visa att vi respekterar dem och deras åsikter och vi ska ge dem förutsättningar och förmågan att kommunicera med andra.

"När vi kommunicerar och framför vår åsikt, när vi debatterar, diskuterar och lyssnar har vi ett ansvar för hur och vad vi förmedlar."

När vi lyfter in digitala verktyg och arbetsmetoder i förskolan måste vi fundera över varför och hur vi ska använda dem. Barn har en allt tidigare internetdebut. Redan vid två års ålder använder en stor majoritet internet, framförallt för att titta på tv och video, men även spel och läroappar är populärt visar rapporten Svenskarna och internet. En årlig studie av svenska folkets internetvanor. Det innebär att barn tidigt måste få möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt synsätt. Inte bara till hur trovärdigt innehållet är i det de möter, vi måste också prata med dem om att det man säger, skriver och gör på internet påverkar andra på gott och ont. Jag brukar säga till mina egna barn att det de skriver på sociala medier ska de kunna säga inför hela klassen. När vi kommunicerar och framför vår åsikt, när vi debatterar, diskuterar och lyssnar har vi ett ansvar för hur och vad vi förmedlar. I en demokrati har vi massor av rättigheter men med rättigheter kommer allt som oftast också skyldigheter.

Vidare har förskolan ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att vi ska överbrygga samhällsskillnader och vi vet att det finns stora skillnader i tillgång till digitala verktyg och medier mellan samhällsklasser och att det också skiljer sig mellan samhällsklasser hur och vad barnen använder dem till. Susanne Kjällander kallar det för app-gap, vilket jag tycker är ett intressant begrepp som tål att funderas över. Hur ser det ut i din barngrupp? Vilka app-gap finns mellan barnen där? Vilka appar och verktyg använder vi i förskolan? Hur använder vi lärplattor, robotar och andra digitala verktyg i verksamheten? Vilka får tillgång till dem? Har vi utvärderat hur barnen använder dem och vad som sker i användandet? Har alla barn reellt inflytande och på vilka sätt är de delaktiga? Har alla barn lika tillgång till exempelvis lärplattorna i förskolan? Och vad händer om vissa förskolor väljer bort digitala verktyg? Kan man välja det idag? Kanske inte med tanke på att regeringen i mitten av oktober fattade beslut om en nationell IT-strategi för skolväsendet och att digital kompetens med stor sannolikhet skrivs in i läroplanen under våren 2018. Det finns många frågor som förskolans pedagoger måste fundera över så att arbetet med att utveckla barns digitala kompetens stärks.

Digital kompetens är så mycket mer än metoder och verktyg, det är ett förhållningssätt som vi behöver reflektera och diskutera i arbetslagen runt om i förskolorna. Men en bra början är att som alltid när det gäller demokrati oavsett sammanhang säkerställa ett tillåtande klimat, trygga relationer och att ingen kränks. Det är förutsättningar för en god lärandemiljö även när det gäller digital kompetens.

Platta

Malin Ring

Malin Ring

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen Praktisk pedagogik ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Förskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Förskoletidningen ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant