Dela barnens nyfikenhet

Matematik och teknik – två ämnen som många pedagoger känner osäkerhet kring. Hur gör jag? Var börjar jag? Börja enkelt och lär tillsammans med barnen.

Vårt språk är något som för de flesta människor känns helt naturligt. Vi använder det varje dag, vi läser och skriver och pratar redan från unga år. Vi använder oss också dagligen av mängder av tekniska prylar och löser varje dag många matematiska problem, utan att vi reflekterar närmare över det. Så varför känns matematik och teknik inte lika naturligt som språk för många av oss? Kanske fick vi lära oss redan under skoltiden att detta är något svårt och avancerat, som inte alla kan behärska?

Som vuxna har vi chansen att ta revansch och ge både oss själva och våra barn det självförtroende vi kanske saknat i förhållande till matematik och teknik. Men hur ska det gå till? Ett knep är att förhålla sig till dessa ämnen på samma sätt som vi förhåller oss till språket. När vi pratar med de yngsta barnen använder vi oss av korta, enkla meningar och vardagliga ord. Vi sjunger och leker med orden i rim och ramsor. Ingen kommer på tanken att undervisa om satsdelar eller interpunktion och det går utmärkt att utforska språket tillsammans med barnen utan att kunna allt om grammatik.

Du behöver inte heller veta allt om matematik och teknik. Ta vara på barnens vetgirighet och utforska er omgivning tillsammans. Med matematik- och teknikglasögonen på upptäcker du snart hur många tillfällen per dag det finns att prata om matematik och teknik. Det handlar i första hand om att ge barnen de nya begreppen genom att sätta ord på den teknik och matematik de möter. När barnet säger en trekant och en rund säger du en triangel och en cirkel, på samma sätt som du svarar ja, en hund om barnet säger en vovve.

Lyssna på barnens funderingar utan att värdera eller avvisa dem som felaktiga. Resonera er hellre fram till något som alla kan känna sig nöjda med. När du delar barnens nyfikenhet och lyssnar på deras tankar och teorier kan det hända att ”polletten trillar ner” och du ser sammanhang som du aldrig tidigare upptäckt.

På nästa uppslag finns tips och inspiration till enkla övningar i både matematik och teknik.

Gör en vindsnurra
Vindsnurra

Tillsammans med barnen kan vi enkelt tillverka en vindsnurra – en teknisk uppfinning som till exempel kan användas i processen för att utvinna elektricitet.

Du behöver:
• Ett kvadratiskt papper, ca 12 x 12 cm
• En blomsterpinne
• Tejp
• En knappnål

1. Vik papperet på diagonalen från båda håll och klipp in efter vikningen från alla fyra hörnen, men spara någon centimeter i mitten.

2. Vik in en flik från varje hörn och fäst med tejp i mitten.

3. Fäst snurran med en knappnål på en blomsterpinne och prova att den sitter lagom löst, så att den snurrar när man blåser på den.

Låt barnen prova om de kan få snurran att snurra av vinddraget när de går snabbt med den. Bäst går det förstås utomhus, att springa med den eller att hålla upp den när det blåser.

Lasta båtar av modellera
lerbåt
Skepp åhoj!

Samla barnen runt en vid balja med vatten. Ge dem var sin boll av modellera, ungefär så stor som en köttbulle, och fråga om de tror att bollen flyter eller sjunker. Låt dem sedan pröva, lyssna på barnens kommentarer och låt dem berätta om sina erfarenheter och tankar om vad som flyter och vad som sjunker.

Kanske undrar någon varför båtar flyter, trots att de är både stora och tunga. Barnen kan få förståelse för detta genom att experimentera med leran och göra egna båtar. Låt dem jämföra med varandra och prova en båt i taget. Vilken båt flyter bra? Sjunker någon? Diskutera hur den behöver konstrueras för att flyta. När barnen upptäcker att lerklumpen kan flyta när de gett den en annan form, kan de lättare förstå att en riktig båt också skulle sjunka om den pressades ihop som modelleran till en kompakt boll.

För att testa båtarnas flytkraft ännu mera kan ni lasta dem med gem. Räkna tillsammans hur många gem som kan lastas i innan båten kantrar och sjunker.

Det här experimentet brukar väcka stort intresse och leda vidare till nya experiment, så beräkna gott om tid så att alla får testa.

Tekniken i vardagen
Vad kan man göra med en ballongvisp?
Vad kan man göra med en ballongvisp?

Alla redskap och verktyg vi använder, både i hemmet och på våra arbetsplatser, är tekniska lösningar som någon funderat ut och konstruerat för att underlätta i vardagen, fylla ett behov eller lösa ett problem. I köket finns mängder av verktyg att studera.

Samla ihop olika köksredskap – en soppslev, en stor sked, en visp, en hålslev, en sil och en stekspade. Välj gärna redskapen tillverkade i svart plast. Är de i samma färg och material är det lättare för barnen att fokusera på och jämföra formen.

Samtala om ett redskap i taget. Fråga om någon vet vad det är och vad det kallas och undersök hur det är utformat. Lyssna på barnens förslag och ställ ledande frågor. Vad kan man göra med det – och vad passar det inte lika bra till? Varför går det inte så bra att äta soppa med en soppslev, till exempel? Och varför har den så långt skaft? Fortsätt att fundera tillsammans med barnen och övergå sedan till att jämföra olika redskap. Varför går det inte lika bra att ösa upp soppa med den stora skeden eller med hålsleven? Vad kan man ha dem till?

Låt gärna barnen prova på i mindre grupper hur redskapen kan användas, för att på så sätt lättare upptäcka finessen med hur de är utformade.

Inventera cykelförrådet
cykel

Matematik är så mycket mer än att räkna antal och ramsräkna, ändå är det nyttigt att träna på det också! Det här är en övning att göra utomhus. Förbered genom att fotografera olika saker i ert uteförråd – en trehjuling, en sparkcykel, ett hopprep och en spade. Skriv ut bilderna på var sitt kort.

Dela in barnen i par och fördela kort och pennor på ett lämpligt sätt, så att svårighetsgraden anpassas och blir lagom. Parens uppgift blir att hjälpas åt att räkna hur många av föremålet på bilden de kan hitta i förrådet och på gården. Tipsa dem om att göra ett streck på kortets baksida för varje sak de hittar. De som kan räkna gör förstås det, men är det många saker kan de istället göra ett kryss på kortet varje gång de räknat till tio. Tala om hur länge de får hålla på och kom överens om en signal som visar att tiden är slut.

Anteckna resultatet och spara till nästa gång det är dags att räkna. Då blir det spännande för barnen att se om antalet är detsamma eller inte. Det behöver ju inte betyda att någon räknat fel. Kanske har något gått sönder och kasserats eller nya saker köpts in.

Vad väger mest?
hink
Hur mycket väger vattnet i hinken?

Det finns mycket att upptäcka utomhus och det brukar bli roligast tillsammans med en kompis. Ge barnen var sin hink och låt dem hjälpas åt två och två.

Uppgiften är att fylla den ena hinken med något som känns tungt och den andra med något som känns lätt. Tipsa dem om att försöka hitta något som ingen annan har tänkt på. Finns det vatten, snö eller is kan det bli extra intressant.

När alla har fyllt sina hinkar kan barnen jämföra innehållet och försöka gissa vilken hink som är tyngst och vilken som är lättast. Låt dem ställa hinkarna i ordning från den de tror är lättast till den förmodat tyngsta. Sedan är det dags att väga.

Med en digital våg blir resultatet exakt, men det blir mer åskådligt med en balansvåg. Det går också att hänga upp en lång pinne så att den väger jämnt och hänga en hink vid varje ände.

Hur långt är ett matbord?
måttband

Att uppskatta längd kan göras på många sätt och de flesta brukar gå bra om alla bara är överens om vilken måttstock som används. Vid lunchen kan ni uppskatta hur långa matborden är genom att räkna hur många barn som får plats vid en långsida. Vårt bord är tre barn långt och vårt bord är fyra barn långt går bra att jämföra, om alla är överens om att det är sittande barn det handlar om.

Efter lunchen kan två barn få lägga sig på bordet och upptäcka att det som tidigare var fyra barn långt kanske bara är två barn långt nu. Låt barnen berätta varför det blir så olika resultat och komma med förslag på flera sätt att mäta. Ta till exempel en linjal och se hur många linjaler långt varje bord är.

Med de äldre barnen går det att mäta precist, i centimeter, med hjälp av ett måttband. Visa dem först hur kort en centimeter är. Att blanda in enheten meter här kan bli för mycket på en gång, men att bordet till exempel är etthundraåttio centimeter långt brukar gå bra att greppa.

Passa även på att prata om bordens omkrets. Den kan ni hjälpas åt att mäta med hjälp av plastband. Nu går det även bra att mäta de runda borden.

Märk banden och tejpa upp dem bredvid varandra på golvet eller en vägg för att se skillnaden i omkrets.

Ann De Bourgh

Ann De Bourgh

Redaktör på Gothia Fortbildning och förskollärare. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen i din vardag.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen i din vardag ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant