Ta vara på tekniken i vardagen

Vi tar ofta tekniken för given, men för att barnen ska kunna utveckla förståelse för tekniken behöver vi uppmärksamma den. Om vi använder situationer i vardagen där barnen möter teknik kan vi ge dem möjligheter att utveckla kunskaper och stöd i det livslånga lärandet.

Ett av förskolans mål är att bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Den värld som barnen formas in i och samspelar med redan från tidig ålder består i sin tur av en mängd mindre världar som tar sig uttryck i de olika traditioner där kunskap har förvaltats från generation till generation och utgjort grunden för vidare utveckling. Tekniken är ett uttryck för en sådan tradition.

Vi omges alla av teknik och använder teknik i våra dagliga liv. Oftast tar vi vuxna den för given och reflekterar inte särskilt mycket över den, den bara finns där. Men vi vet också att såväl attityder till teknik som tekniskt självförtroende formas tidigt och för att barnen ska kunna utveckla en förståelse för teknikens värld behöver den få särskild uppmärksamhet. Där har vi pedagoger en central roll.

Vad menar vi med teknik? I vid mening kan teknik ses som människans strävan att förbättra sina livsvillkor, något som i alla tider varit utmärkande för mänskligt liv, där stenåldersmänniskans tillverkning av jaktredskap, kläder och båtar är tidiga exempel på teknik. Ofta har det funnits en önskan att förbättra människans egna begränsade förmågor. I det ljuset kan kläderna ses som den förstärkta huden och bilen betraktas som den snabbare foten.

Teknik handlar om en mänsklig verksamhet som syftar till att uppfylla behov eller önskemål genom att skapa och utveckla lösningar i form av föremål (artefakter) eller system. Därmed inser vi enkelt att den värld som vi kallar teknik är ofantligt stor och inrymmer allt från ett enkelt skosnöre till ett komplicerat trafiksystem.

"Tekniska lösningar som barnen spontant möter under sin dag i förskolan är inspirerande att utforska tillsammans.”

Utmärkande för tekniken är att den ska vara användbar. När gammal teknik utvecklas vidare eller byts ut mot modernare teknik som värderas som bättre i några avseenden, upplevs den gamla tekniken som förlegad och glöms ofta bort. Vem använder exempelvis en vevgrammofon eller strumpstoppare idag? Samtidigt avslöjar dessa föremål en hel del om samhällsutvecklingen och de mänskliga behov som funnits i ett historiskt perspektiv.

Centrala frågor som kan ställas för att få syn på och uppmärksamma teknikens värld är Vad används den till? Vilka problem löser den? Nästa fråga blir hur människan har konstruerat den tekniska lösningen för att lösa problemet, det vill säga Hur är den gjord? Samspelet mellan funktion och konstruktion är kärnan i all teknisk verksamhet och genom att fokusera på båda dessa aspekter i våra frågor till barnen kan de utmanas vidare i sitt utforskande av tekniken. När barnen möter teknik i förskolan och får stöd och inspiration i sitt utforskande av vad tekniken gör och hur den är konstruerad tas avgörande steg i det livslånga lärandeperspektivet.

Vad kan teknik i förskolan konkret handla om? Vilka situationer kan inspirera till utforskande av teknik? Hur kan ett aktivt arbete med teknik se ut och hur kan barnen ges stöd och vägledning i att utveckla sitt kunnande? Tekniken finns som sagt nästan överallt i vår omvärld, därmed finns det också gott om teknik i förskolans miljö. Vanligt är att bygghörnan ensamt får representera tekniken, men med en bredare syn på vad teknik kan innebära kan vi spåra upp en mängd företeelser och situationer i förskolans miljö som relaterar till teknik.

Tekniska lösningar som barnen spontant möter under sin dag i förskolan är inspirerande att utforska tillsammans. Att samtala om vilka redskap vi använder för att äta mat och varför kniven, skeden och gaffeln ser ut som de gör kan vara en sådan ingång. Hur kommer det sig att skeden är tillverkad av metall? Finns det andra slags skedar som är gjorda av annat material? När passar det att använda sådana skedar och varför?

Det är även viktigt att barnen får möjlighet att inta ett annat perspektiv och själva får tillfälle att föreslå lösningar på olika tekniska problem. På så sätt förflyttas perspektivet från användaren till uppfinnaren/problemlösaren. Hur skulle vi kunna förbättra skeden? Eller om vi vill sätta upp barnens bilder på väggen, hur kan vi göra då? Vilka hjälpmedel och metoder finns och vad fungerar bättre eller sämre på olika underlag eller för olika typer av bilder? I den dagliga verksamheten kan vi uppmärksamma problem som kan lösas med hjälp av teknik, något som kan vara spännande att ta itu med tillsammans med barnen.

En intressant aspekt av tekniken är att det för det mesta inte finns bara en enda lösning, ett rätt svar på ett problem, istället finns flera olika möjliga lösningar som kan vara bättre eller sämre beroende på situationen eller användarens behov. Detta kan ge upphov till intressanta diskussioner där barnens egna erfarenheter kan uppmärksammas och användas för att belysa olika sidor av tekniken. Genom att få syn på tekniska lösningar som är anpassade till andra användare än barnen själva, exempelvis till äldre människor, och utveckla förståelse för deras specifika behov, kan kunskap utvecklas om teknikens värld i förhållande till människorna som lever där.

Att möta barnens nyfikenhet på teknikens värld kan också innebära att vi behöver fånga det oväntade som sker i stunden. Synliggörandet av tekniken i en rad olika vardagliga situationer och ett utforskande med hjälp av utmanande frågor möjliggör för barnen att utveckla en grundläggande teknisk förståelse. I många fall har barnen redan kunskaper om vad olika tekniska lösningar i deras omvärld används till och hur de används för att uppnå sitt syfte. Vattenkranen är en bekant artefakt som finns både i förskolan och i andra miljöer. Hur kan den utforskas vidare? Vilket material är den tillverkad av och vilka delar består den av? Hur regleras vattenströmmen? Hur blandas varm- och kallvattnet? Finns det olika slags vattenkranar? Vilka likheter och skillnader finns mellan dem och varför?

Vattenkranen är ett bra exempel på en enskild artefakt som ingår i ett större tekniskt system. I själva verket är nästan alla artefakter en del av en större helhet, ett sammanhang. Självklara frågor kan då handla om hur vattnet kommer till vattenkranen. Och vart tar vattnet som rinner ner i avloppet eller avloppsbrunnen vägen? Denna typ av utforskande låter sig kanske inte göras så enkelt rent praktiskt, men det finns ändå en del konkreta tecken på delar i det tekniska systemet i form av exempelvis rör som kan identifieras och följas inne i förskolebyggnaden. Det går förstås också att ta hjälp av bilder för att få kunskap om de olika delarna i sådana större tekniska system.

Genom att ta tillvara de situationer i vardagen där barnen möter teknik och uppmärksammar vad tekniken gör, hur den är gjord och kan förbättras, kan vi ge barnen möjligheter att utveckla kunskaper om en värld som vi ofta tar för given, men som förtjänar sin plats inom ramen för ett allsidigt kunskapstillägnande.

Eva Björkholm

Eva Björkholm

Universitetsadjunkt i teknikdidaktik, KTH

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Förskoletidningen i din vardag.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Förskoletidningen och Förskoletidningen i din vardag ger dig inspiration, fördjupning, diskussionsfrågor och övningar – verksamhetsnära kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant